Leo & August drev just med mig om att August hade blivit nerslagen. De ringde typ flera ggr, och efter ett tag så svarade jag, för de ringde på dolt. Samtalet:
L - Johanna, August har blivit nerslagen, precis nyss.
J - WHAT ?
L - Ja, jag skojar inte. Vi drev med några hulliganer, och sedan började de puckla på August. Han är avsvimmad. Kan inte du åka hit ?
J - VA ?! Ärligt ?!!!!!
L - JA!
J - Vadå, vill du att jag ska komma, NU ?
L - JA!
J - Men var är ni då ? *skärrad*
L - Skogskyrkogården.
J - Och du vill att jag ska komma ? :O
L - Ja, snälla... *Låter verkligen seriös*
J - Jag tror inte att jag får, men jag kan ju försöka..
L - Bra...
*Börjar disskutera med mamma*
Sen hör jag Leo skrika i telefonen.
J - Ja, vad är det ?
L - Asso vi drev bara. August är inte alls nerslagen..
J - SKOJAR DU MED MIG ? JAG BLEV SERIÖST RÄDD DIN JÄVLA IDIOT, HUR FAN KAN DU DRIVA OM NÅGOT SÅNT!? JAG LITAR INTE PÅ DIG MER, FATTAR DU ? DET VAR SERIÖST INTE ROLIGT, FAN DIG ASSO ÄRLIGT!!!!!
L - Förlåt, visste inte att du skulle bli så..
J - DET DÄR VAR INTE KUL LEO.
L - Nej, jag vet. Men vi var as-uttråkade. Vi ringde Rebecka också, fast då sa August att jag hade blivit nerslagen. Och Rebecka..
J - HUR FAN TÄNKER DU LEO ? TÄNK OM NÅGON SKULLE DRIVA MED DIG SÅDÄR. JAG KOMMER ALDRIG MER ATT LITA PÅ DIG!!!!
L - Du behöver inte bli så upprörd, det var inte meningen att du skulle ta det så seriöst...
J - DET ÄR KLART ATT JAG TAR DET SERIÖST, SKULLE INTE DU HA GJORT DET ?! JAG VILL INTE PRATA MED DIG MER, JAG LÄGGER PÅ NU, HEJDÅ.
*klick*